Hela veckan har jag försökt att gå utan kryckor, jag har dessutom försökt att gå lite "längre sträckor", hmmm ja vi pratar alltså typ 5-600m åt gången. I torsdags gick jag till bussen o det kändes bra, sen när jag kom hem var det så himla härligt väder o då kunde jag inte heller låta bli att gå en liten promenad a ca 1 km. Solen höll på att gå ner och himmeln såg ut att brinna..... Det va VÄLDIGT vackert........
Men redan innan jag kom hem kände jag hur min fot började göra ont........ en smärta jag inte haft på några veckor nu. På kvällen värkte det så mycket att jag hade svårt att stödja på den. På fredag morgon var det lite bättre men det kändes inte bra att belasta på foten!
Jag borde ju tagit kryckorna..... men jag hade ju klarat mig HELA veckan UTAN dem så jag "sprang" iväg utan dem........!! AJ AAAJ AAAAJ..... no god!!
I går hade jag tid hos sjukgymnasten. Jag tog elscykeln dit..... o försökte att gå "rätt" när sjukgymnasten tittade på mig...... men alltså den damen är observant.... hon frågade direkt VARFÖR
jag haltade....... hade jag HALTAT??? Hmmm fast hon tyckte det var bra att jag prövade vart mina gränser gick. Dock påtalade hon att om jag får SMÄRTA är det fel och att jag då måste vila eller belasta mindre. Hon tyckte att det såg bra ut när jag visade mina övningar och att jag tränat bra, men tyckte inte att jag skulle göra fler varianter...... nej nu hade smärtan visat att foten inte var redo för utökning av belastningen. OCH hon tryckte på att jag fortfarande skulle använda kryckorna när jag kände att det smärtade det minsta!! SNYYYFT!!
Hon föreslog att jag skulle fortsätta cykla UTAN belastning, testa att simma och eventuellt gå lite, men då kortare sträckor och gärna med stavar, (himla tur att jag har sådana :)
Dock skulle jag ge foten en vilohelg..... med hänsyn till att jag fått smärta som faktiskt suttit i så länge!! Om jag fortfarande har smärta nästa vecka är det kryckorna som gäller!!
Hon tryckte på vikten av långsam styrkeuppbyggnad, framförallt eftersom jag hade så kraftig fördröjd inflammation, för att jag ska få så bra effekt som möjligt. Men sen sa hon något som gjorde mig lite orolig..... hon sa att det såg bra ut. Att det gått framåt..... MEN om jag fortfarande får smärta efter nyår borde vi göra en MRT av foten och titta på om det behövs "andra medicinska åtgärder"...... (jag tolkade det som OPERATION)!!! SUUUCK ja då lär väl återhämtningsperioden bli VÄLDIGT LÅÅÅÅÅÅNG!!! :(
Förra året sprang jag Sylvesterloppet 5km i Hovmantorp (på nyår)..... jag satte då upp målet att jag i år skulle vara i bättre form och att jag då skulle fixa milen UTAN att vara SIST!!! I onsdags fick jag upp en bevakning i telefonen som sa Titta på ANMÄLAN till SYLVESTERLOPPET!! Hmmm ja jag förstår ju att 1 mil troligtvis INTE kommer vara aktuellt...... men jag hade ändå hopp om att fixa 5 kms rundan.......!!! Men ja att promenera 500-1000m är liksom RÄTT LÅNGT från att SPRINGA 5km........
SÅ ja jag frågade Marianne...... (min sjukgymnast), vad hon tror om saker........ hon tittande på mig som jag var ett litet barn som frågade om tomten kommer......... sen sa hon: -" ja vad tror du själv om de oddsen......??? " nä ja DET känns ju rätt osannolikt att jag ska vara redo för 5 km lopp om typ 1,5 månad när jag knappt har lyft rumpan ur soffan på dryga 2 månader........ o min kondis...... hmmm ja vad ska jag säga...... jag höll på dö av att cykla lätt i 30 min UTAN belastning o att gå i trappor gör mig Andfådd!!!!
I dag har jag "fotvilat" ja det betyder konkret att jag har suttit i större delen av dagen i soffan, o lyssnat på ljudbok, tittat på facebook o gjort egentligen INGET alls!! Men jag har sett många som har inlett skidpremiären...... o jag blev jätte sugen...... gick till och med in och tittade på anmälningssidor för diverse skidlopp...... (hmmm öppetspår....... tjejvasan osv)...... men jag inser ju att DET är ännu mindre aktuellt än Sylvesterloppet...... för ja foten belastas ju VÄLDIGT mycket i just skidåkning.....!!!
Familjen var och hjälpte till att fixa i ordningen slalombacken, när de kom hem skulle maken åka på hockey o Emil sa att han ville sova hos Farmor oc Farfar...... jaha!! Home alone..... kul!! Så jag bestämd mig för att fixa min favorit mat...... TACOS!!! (Familjen gillar INTE tacos!!).
På affären mötte jag en pappa till en klasskompis till Emil. Eftersom jag är engagerad i Jägarnas Riksförbund och sitter med i gruppen som föreslår tilldelningen på älg i kommunen blev jag nyfiken på hur älgjakten gått för deras jaktlag, eftersom de fått högre tilldelning i år jämfört med tidigare!! Han log o sa att deras hundar drivit älg men tyvärr hade de inte haft någon lycka än......... sen log han o sa: -"Du kanske kan komma o hjälpa oss......... vi vet ju att DU KAN skjuta stora"!! Hahahahahah han syftade på att jag var gäst i makens jaglag för två år sedan och "råkade" då skjuta deras ända stora älg... med ett "5etta skott" mitt i lungan o sen ett rent nackskott med MINIMAL köttförstörelse :)
Det är ju fullt möjligt att han skämtade...... men att få vara gästjägare brukar inte vara något problem -(i alla fall inte om man är kvinna, i en mansdominerad värld)............ !! O JUST DÅ fick jag sådan HIMLA lust att jaga.....!! Den lusten har inte varit så jätte stor på rätt länge..... även om jag längtat efter att få stå på pass för Boss!! Men nu kände jag liksom för att åka hem direkt o Putsa Karl-Gustav (min fina bössa) o ladda radion. Så jag svarade honom med en motfråga på hur jaktlaget såg på att ha "gästjägare"!! Han hade nog inte väntat sig DET svaret för han har ju bjudit in mig massor av gånger innan utan positivt respons!! Han blev glad o lovade återkomma nästa gång de skulle ut........ (typ nästa helg)...!!!
Jag vill varna känsliga läsare för "otäcka" bilder ;)
Framme på pass
AAAAHHHGG JAG SKÖT!!!
Nu börjar pulsen gå ner!!
Den obligatoriska kvisten ihatten för skytten....
Min första älg.... o ja jag är MEDVETEN om att den INTE hade horn!!!!
Ja det har kanske inte kommit fram tidigare... för i all triathlonträning, alla lopp och allt annat på det området, har min jaktvärld fått stå tillbaka rätt mycket .... Men ja jag är vad jag själv kallar för "solskensjägare"............ DVS jag jagar BARA när det PASSAR MIG SJÄLV, vilket oftast infaller när det är "bra väder", när det är drevjakt med bra hund, eller när man har gjort många observationer på området (h.9999e he he). Att sitta o "passa" timme efter timme har jag inte ro med...... för då kan jag inte låta bli o tänka att jag missar en massa träningstid!!!
Hmmmm jag kanske ska följa med maken ut i morgon.......!!!! Jag har ju hört rykten om djur med rätt stora horn he he he
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar