tisdag 30 juni 2015

Racerapport - Besvikelse och Glädje

Jag vet inte var jag ska börja....... Jag har alltid haft lätt att skriva men nu är det svårt.....

Jag gick i MÅL, jag har simmat 1500, cyklat 12 mil och slutligen sprang jag 3mil -Jag     
                                                                GJORDE DET!!!!!  


Dagen började tidigt.......jag hade ställt klockan till 6 men vaknade innan av mig själv...... Stirrig O YES!!! Men allt var förberett...... In i minsta detalj så att säga.......




Vid 7.50 körde Mattias ner mig till tävlingsområdet...... Jag tog inte med mobilen..... Men ångrade det för då kunde jag ju inte ta några kort..........!!!! 

Men så plötslig var det dags..... Jag fick en spark i huvudet och hade sen mycket svårt att hitta crawl rytmen...... Simmade bröstsim så snabbt jag kunde........ Vi skulle simma 1500meter, banan hade kortats pga att det varit så kallt. En bana ett varv. När det var dags att vända tillbaka kände jag att det var "medström" och då plötsligt fick jag crawlen att fungera..... Jag simmade så fort jag kunde...... Tid 46 minuter - mitt mål var 38 minuter.......!!!! Suck!!! 

När jag kom upp från vattnet och stod bästa PT Linda där!!! Hon sprang utanför staketet och gav mig tips..... GULD VÄRT!!!! T1 tog  6.34 (för lång tid)!!!


Ut på cyklingen stod familjen Iversen och HEJADE!!! Med fin skylt....... Sånt värmer in i hjärtat



När jag gick in på mina varvningar stod PT Linda där med och hejade och ropade tider åt mig!! Jätte bra och pepande........!!!! 
På sista varvet var jag rätt ensam men de få jag mötte hejade glatt på mig.... (De var väl jätte glada att se mig eftersom de då inte var sist ha ha ha)!!! När jag cyklade sista varvet blev jag JÄTTE KISSIG..... och nu har jag ju lärt mig från "proffsen" att man kissar på cykeln..... I farten!!! MEN alltså det var HELT OMÖJLIGT......Så jag tänkte .... Att jag väl får slå en drill i skogen på löpningen sen.......för i skogen vet jag ju att det fungerar......!!! 

12 mil - 3 varv senare, full fart in i T2. Jag hade målsättning att cykla med fart minst 25,60km/h, men hade en snitt fart på 24,71km/timme!!! Jag kände mig JÄTTE besviken för det skulle betyda att jag nu hade kort om tid för löpningen!!! MEN IGEN var PT -Linda där och skrek till mig att jag nu hade tid att springa en km på 8,20min (snitt tempo) och att JAG skulle klara det!!! 
Så jag fick ny energi och sprang in i T2 med full fart..... MEN hmmmmm min kropp o jag var inte HELT i fas för plötsligt var det som "synda floden" öppnade sig..... HEMSKT....!! Jag kissade......på hmmm på mig......!!!! T2 tog 5,36

Ut på löpningen...... Ganska SEG och med en STOR fläck.... Som tydligt markerade min "olycka"!!! 
Jag tog en gel!! 
När jag hade sprungit några km kom PT Linda  och sprang med mig.... Hon peppade mig och sa att jag skulle fixa det men att jag måste springa på utan att gå för mycket......tyvärr behövde hon åka hem då men hon hade "HJÄLPT" mig så mycket !!! 

Löpningen var tuff, jag tog gel ca var 5e km och drack avslagen Cola.... Och kastade vatten på mig......MEST för att dölja min "olycka" !!!! 
Jag hade några MANTRAN som jag upprepade tusen
gånger om.....
1. Hög frekvens -fot upp och ner!!!
2. Smärta är kortvarig -ÄRA är Evig!!!
3. Bara springa -Inte GÅ!!!!! 

Varv ett var helvetet..... Varv två var jobbigt men kändes helt OK och jag gick MYCKET mindre än varv ett!!! Men redan i slutet av varv 2insåg jag att det skulle bli MYCKET TAJT  om tiden ändå!!! Min hastighet var helt enkelt inte tillräckligt hög även om jag kämpade hårt för att inte GÅ!!! 
MEN jag kände att JAG var stark och att jag skulle springa till jag kom in i mål...... OAVSETT 
VAD!!!! 

På varvning två såg jag min underbara familj och min älskade syster.....!!!! Jag skrek att jag hade ett varv kvar.......

Det var inte många löpare kvar på banan........jag möte mannen som troligtvis var siste man i mål..... En Japan ålder 65-70, han typ sjöng och viftade med armarna när han mötte mig....jag har 0 aning om vad DET betydde men jag utgår i från att det var något peppande.....!!! 
Jag sprang så mycket jag bara orkade och tog lite extra geléer typ ca var 3-4km!!! 
Jag måste säga att funktionärerna var FANTASTISKA, när jag kom på de två sista varven och framförallt det sista peppade de och hejade förfullt..... När jag hade ca 6km kvar fick jag besked om att det var 25minuter kvar till stängning kl 20.15!!! 

Jag försökte ÖKA farten men.... Ja efter 1500m sim, 12mil cykel och 24km löpning är det INTE helt lätt att öka :(

När jag hade ca 5km kvar mötte jag en cyklist.... Hon tvärvände sin cykel och sa att hon skulle göra mig sällskap....... Märkligt ...det visade sig att hon var en funktionär på väg hem..... Men hon tyckte att hon borde följa mig om de övriga funktionärerna också gått hem!! Hon cyklade sakta men jag tror allt att jag fick lite "drag hjälp"..... För det kändes som jag försökte springa mer utan att gå!!! 

3 ELÄNDIGA KM TILL MÅL...... HÄNDE DET OUNDVIKLIGA!!!!! 
En Nisse "funktionär" på cykel kom och tog mitt chip -den offentliga tiden var slut!!!! 
Jag ville lägga mg ner på gatan och stor tjuta 3Km...... BARA 3ynka KM!!!! 
Nissen frågade OM jag ville ha lift in i mål...... LIFT........ Hallo vaddå skulle jag hoppa upp på hans styre eller vaddå??!!! 

Nä FAN -VISST ta mitt chip..... Men JAG ska springa de sista km själv!!!! Har jag tagit mg så långt... Ska jag SPRINGA HELA VÄGEN!!! 

Cykel funktionärs damen fortsatte följa mig HELA vägen in!! På målrakan möte min underbara familj, min syster och Denisa Mig!!! Det stod även en familj på 5personer 2vuxna och 3barn.... Som hejade för fullt!! Jag kände dem inte med Tias sa att de var från Canada och de hade suttit  där och väntat på mig sen varv 2!!!! Supporten var fantastisk från alla möjliga håll!!! 











Mattias gav mig en flagga och jag sprang stolt och maxat längs målrakan...... Fullt medveten om att jag inte skulle få någon tid!! 

Min egen klocka stannade på en totaltiden på 10 timmar och 54minuter!!! 

När jag kom i mål fick jag massor av applåder och pepp av HELA funktionärsteamet!!! Emil hängde en medalj om min hals.... Jag ville gråta av BESVIKELSE -3 YNKLIGA KM!!! 
Men medaljen och alla hyllningar från min familj och alla runt omkring gjorde det svårt att vara ledsen.....!!! 

Jag fick gå in i måltältet för lite snacks och "check up".... Då märkte jag att jag INTE fått chokladmedalj......NEJ  jag hade fått en RIKTIG!!! 
Emil berättade stolt att han "hade fixat den åt mig"!!!! 
Tydligen hade han gått fram och sagt att hans mamma BEHÖVDE EN medalj!!!! 
Funktionärerna hade då lyft in honom på området och lät honom få den "sista" medaljen!! 
Senare fick jag veta att man får medaljer i stora tävlingar typ tex Ironman OM MAN GÅR I MÅL, oavsett tiden!!! (Men det sa jag INTE till Emil..... För han var så glad att HAN hade fixat DEN!!!)

Efter lite vila i tältet var det dags att åka "hem" till Campingen!!!! JAG ORKADE INTE CYKLA DIT!! Vi beställde taxi och PIZZA!!! Jag var sugen på "riktig" mat men orkade sen bara äta ca 1/4!!! OCH Champang!!! 



I går hade jag ont typ ÖVER ALLT!!! 
Minsta lilla ansträngning gjorde att jag flåsade.... Och jag fick kissa typ 10000000ggr
Vi åkte hem, jag lyckades packa upp och fixa Emils nya väska, för han skulle åka med farmor  till Öland i dag!! 

När jag vaknade i dag ja jag hade fortfarande ONT och kunde inte köra min syster till Växjö.... Tack o lov gick det en bra buss!!! 

När jag hade lämnat min syster och Emil var jag tvungen att ta en tupplur innan jag klarade av att jobba!!! 
Men efter att jag jobbat kände jag att jag behövde röra på mig!!! Jag gick en promenad.... O det var SÅ SKÖNT!!!! Nu har jag fortfarande värk i mina ben men det känns SÅ MYCKET BÄTTRE!!!!





Så ja lite sammanfattande JAG ÄR GRYMT BESVIKEN ATT JAG Inte klarade DET på RÄTT TID!!!! Samtidigt som jag är så glad att jag klarade det trots all sjukdom och ALLT!!!  MEN   FRAMFÖRALLT ÄR JAG SÅ GLAD FÖR ALLT UNDERBART STÖD OCH PEPP  FRÅN ALLA HÅLL OCH KANTER och DEN STORA KÄRLEK MIN FAMILJ, NÄRA OCH KÄRA GER!!!! Jag hoppas verkligen att jag kan återgälda det!!!!!!!! 



















fredag 26 juni 2015

Sista förberedelserna

 Testsimning på simbanan

Sista mecket

Cykel incheckad

Nationsparad

Många svenskar




Läggdags ........... I morgon GÄLLER det!!!!!! 

torsdag 25 juni 2015

Nr 498 laddar, laddar och laddar.........

Oooooo nu är det galet nära.......!!!!! Jag har hämtat ut mitt race-paket  och jag är nr 498, kan bli mitt nya tur nr hahahahhahahahhaahhaah........... När jag spelade fotboll var jag alltid nr 2..... Men jag fick ju inte välja själv nu...... Hahahahahah

Man fick ett race kuvert med badmössa, tidtagningachip, tatueringar och klistermärken och så fick man en liten goodybag med bland annat denna fina skärm från 2XU!!!! I dag var det också informationsmöte........ OCH det var visst 13,9 grader i dag i vattnet vilket betyder att de redan har bestämt att simningen blir Max 2000 meter!!!! Tävlingsledningen kommer göra ny mätning i morgon kl 8 på morgonen och utifrån detta kan det bli 2000, 1500 eller 750........ AAAAHHHH BRA tänker ni...... Längre tid för löpningen..... Men NEJ....... !!!! Kortas banan ner flyttar man starttiden..... (Snyft!!!!)
Men men.... Kortare bana hinner man kanske simma fortare rent generellt......!!!!! 

Andra förberedelser är att mina löparskor fått ny styling........... Rosa fina "SNABBSNÖRE"!!!
Säkert en halv minuts tidsvinst a 49kr!!!! Hahahahahah 

När vi var på sportaffären hittade Emil en ny scooter på rea..... O nu när han jobbat ihop pengar så var det ju HELT oundvikligt inköp!!!!! HAHAHHA frågan är bara hur vi ska få hem den.......

Men han förklarade att han har plats i knäet så det fungerar nog....

Ja sen har vi hunnit med lite traditonella campingaktiviteter med.....
Mini äventyrs golf

Touche

Korvgrillning/uppvärmning av tält...... :) 

Men ja.....man MÅSTE ju klä sig ORDENTLIGT när man sover ute i fria luften....!!!!

I morgon blir det test av simbanan, test av ny gaspump, packa tävlingspåsarna, lämna cykeln/hjälm/dräkt på "besiktning", rakning, tatuering av tävlings nr (bara sådana som går bort i tvätten), kolhydrat och vattenladdning, samt nationsparaden genom Motala centrum!!!!! 








tisdag 23 juni 2015

Motala feber

Nej jag är ju inte sjuk...... Men nu är det snart dags...... I morgon åker vi till Motala....!!! OCH nu har vi fått info om att det går att följa oss tävlande, dels via teve och dels via en länk som uppdateras utifrån våra chip......


ATT GÖRA LISTAN  var lång i dag, jobba, tvätta, betala räkningarna, steka "tävlingspankakor" fixa kaninvakt och packa.  Jag fick jobba LÄNGE...... Typiskt när man ska i väg......!!!! När jag kom hem betalade jag räkningarna och pratade med kaninvakten, la in en maskin tvätt och lagade mat..... Sen packade jag det viktigaste sakerna - TÄVLINGSLÅDAN!!!!


Men sen var jag HELT GAME OVER......!!!! Så packning av kläder, mat och diverse får göras i morgon......... Jag ska vara ledig hela dagen men Tias ska jobba till lunch så jag tänker att jag nog hinner packa resten då......!!!!! 

torsdag 18 juni 2015

10 dagar kvar-sjukstugan

Ja jag har nu varit sjuk i 6 dagar...... Men tack o lov går det framåt........ I fredags fick jag 40 graders feber på mindre än en timme........
Vilket resulterade i att pulsen också ökade KRAFTIGT........ och det gjorde jätte ont i bröstet...... Jag försökte göra maidfullness/avslappnings/andningsövningar  för att få ner pulsen......... Men nej det kändes som den bara ökade vad jag än gjorde. Tillslut gjorde det så ont att bröstet kändes som det höll på att explodera........... Så jag ringde ambulansen.............

Hem kom två stora "biffar"......... Som kunde konstatera att min vilopuls var 117.... Vilket kanske inte  låter så jätte mycket..... Men då ska man ha perspektivet att jag ligger på typ 55-60 (har inte mätt på länge för min mätare är trasig), normalt i vilopuls........!!!

Men "biffarna" tyckte det var lika bra att jag åkte med dem och att de fick ta ett EKG. EKG var bra enligt HIVA....... och under resan  strömmade massa kall luft ner på mig och sänkte min feber och då även min puls (kan även bero på beskedet om bra EKG)!!!! Men jag måste ha varit rätt borta, för jag var 100 på att jag läst GARLIC på en "Biffs" tatuering........ MEN ALLTSÅ........ så här i mer normaltillstånd har jag VÄLDIGT svårt att tänka mig att någon skulle tatuera in ordet VITLÖK på armen!!!!

Resan med ambulansen kan sammanfattas enligt följande: FRUKTANSVÄRD!!!!! Det var SKITKALLT.......(ok kanske förståeligt) och det skumpade något hemskt.... Jag som brukade klara alla möjliga galna karuseller........ Blev JÄÄÄÄÄTTE åksjuk och tyckte att det kändes som om jag åkte 10 meter upp i luften o sen ner igen....... Efter bara några minuter bad jag om att få bli fastspänd HÅRT........ !!!! Men killen med "garlic på armen"sa att jag inte skulle trilla.......två sekunder efter det smällde britsen och jag liksom skumpade till.... Det var ett stöd ben som inte var tillräckligt vikt INNAN... men som då la sig tillrätta, varpå jag griper tag i garlic armen o kräver att få bli fast spänd..... Vilket han då snällt gör......... HÅRT!!!!! Jag kunde inte sluta tänka att jag var glad att jag inte haft nack/ryggtrauma!!!!!

På akuten var jag ju inte pio 1 kund......(HIVA hade ju konstaterat att mitt EKG var bra), men efter ca så där 35-40 minuter kom en sköterska och tog lite prover...... Som sen skulle ta en och en halv timme att få svar på....... Så jag passade på att sova för jag hade ju sjukt ont ÖVER ALLT!!!! Stackars Mattias fick sitta i en hård obekväm förtölj o glo när jag sov.......!!! Så kom en förskrämd liten ST läkare..... Som såg ut som han just tagit studenten.....SUCK .......!!!! Men han lyssnade på hjärtat, tog
ännu ett blodtryck, kände pulsen och cirkulationen i båda benen, tittade i halsen, mina öron och
tryckte på mina bihålor (säkert allt enligt skolboken)...... O konstaterade sen att jag hade VIRUSINFEKTION!!!!  Då fick han ett samtal.... Och lämnade rummet...... Varpå jag börjar STORTJUTA - GRÅTA HYSTERISKT......Mattias försöker trösta mig o få mig att sluta men det går liksom inte.........!!!!!  När ST studentkillen kommer tillbaka utbrister han herregud har du SÅÅÅÅ ONT......... JA DET HAR JAG....... I SJÄLEN!!!!!! Jag i ser själv att VM är i risk zonen......

Han tittar på mig som jag är från yttre rymden och här blir hans orutin VÄLDIGT märkbar.... För att istället för att säga: -"jo men det finns ju fortfarande chans att du blir bra tills dess", så säger han: " nä DET ÄR KÖRT DET KAN DU INTE GÖRA DET ÄR FARLIGT ATT TRÄNA NÄR MAN ÄR SJUK "!!!!  Sen stå både han o Mattias där o stirrar på mig medans jag fortsätter gråta hysteriskt, nu om möjligt ÄNNU MER!!! Så efter ett par minuter med mitt hysteriska tjutande säger han, nä men ni kan åka hem nu. Behöver ni bli körda eller har ni någon som hämtar. Mattias säger att han ringer efter någon..... Varpå ST studentkillen gör allt för att försvinna så fort han bara kan....... MEN han litade nog inte på att jag tagit åt mig detta (hur han nu kunde tro det, när jag tjuter så det troligtvis hördes på hela lasarettet.....) så han skickar in sköterskan för att "prata med mig"........ Även hon har en lång föreläsning om att: det kommer FLER tävlingar, Jag: -"inte VM", Hon: jo då, det gör det!!! Jag: NÄ INTE FÖR MIG...... JAG HAR FÅTT EN RESERV PLATS, och är det långt bort har jag ju INTE råd att åka, nu går det ju i Sverige!!!! Jag kände att Mattias skämdes över mitt beteende........ O jag kanske inte skylla på mitt febriga tillstånd...... MEN ALLTSÅ jag kunde inte sluta gråta..... Det kändes SÅ HEMSKT OCH FRUKTANSVÄRT...... VÄRRE ÄN ALL FYSISK SMÄRTA  JAG HADE, SÅ HADE JAG VERKLIGEN HJÄRTESORG!!!!! Sköterskan fick ge sig....... Hon kunde inte göra mer åt denna sjuka patienten: men hon avslutade med..... Nu måste du vara rädd om dig och inte tävla för det är farligt för ditt hjärta!!!!

Snälla Johanna hämtade oss och jag såg hur lättade sköterskan och ST studentkillen blev när vi gick o de slapp höra mitt gråtande mer......!!!! Jag grät hela vägen hem.........!!!!!!!

Ja o sen följde några "MARDRÖMSDAGAR"!!!! Jag hade fortfarande hög feber och fram till söndag eftermiddag/kväll låg min temp mellan 39,5-40 beroende på hur mycket Ipren och pronaxen hunnit verka. Jag hade hemsk fysisk smärta i hela kroppen och hade svårt att ens ta mig upp på toa själv, men nu efterhand undrar jag om inte den psykiska smärtan var värre......!!!!! I mina sjuka feberdrömmar, ELDADE man upp min VM DRÄKT och alla VM deltagare skrattade åt mig för att jag inte kunde starta!!!  Men sen i söndagskväll vände det tack och lov och feber började sakta gå neråt vilket även släppte en del av den fysiska smärtan och jag började även kunna tänka mer klart........!!! Alltså HUR kan ST nissen veta att jag INTE blir bra tills dess.....???? Visst min formtoppning blev inte som planerat...... Men enligt flera stycken vana, proffsiga thriatleter på vårt forum behöver sjukdom inte alls vara HELT förkastligt, tvärt om kan kroppen då få maximal vila och
tid för uppbyggnad av de muskler,fibrer,leder och senor som brutits ner under den hårda träningsperioden vilket ger EXTRA bra effekt på tävlingen sen, eftersom man då har fått extra kraft o kan ge mer!!!! SÅ ja som ni förstår är det, detta jag nu jobbar med MENTALT!!!!!

Helt feberfri blev jag i måndags på eftermiddagen..... O då utan smärtstillande medel!!! Men jag hade fortfarande jätte ont i hals, öron och bihålor. I morse när jag vaknade gjorde det dock inte alls lika ont när jag svalde och jag kände att jag hade mer ork än bara dagen innan då jag sov ca 75 procent av dagen!!!! Hur jag lyckades genomföra ett videomöte i tisdags på eftermiddagen är helt otroligt....... Även om jag sen sov ytterligare 2timmar......!!!! Jag fick hjälp i mitt mentala arbete när jag i går fick hem lite VM KLÄDER som jag beställt till VM paraden och som överdragskläder efter målgång ......




Även i dag fick jag paket...... Jag fick ett MEGA ENERGI, KRYA PÅ DIG, TRÄNINGSPAKET, från min "ursprungsfamilj" ja det vill säga min mamma, min pappa (deras partners) och min älskade stora syster......

Så JA jag ser ju en tydlig stegvis förbättring OCH då är det ju trots allt 10 DAGAR kvar......Eller ja rättare sagt, i skrivande stund 9......., men jag känner ändå att det ska MYCKET till OM jag INTE ska STÅ i "startfållan"!!!!!!! 

Huruvida jag kommer hinna runt sen DET är ju en annan sak...... MEN då har jag ju GETT ALLT JAG KAN och mer går ju inte att göra........
Dessutom har jag ju min fula "MÅLGÅNGSDANS"............ den kan ju inte bara skippas, så hur som helst........hahahahhahahahhaahhaah !!!!





torsdag 11 juni 2015

Formtoppning - 16 dagar kvar!!!!!

Ja nu har jag gått in i den sista perioden i mitt program..... FORMTOPPNING!!!!
Det innebär inte mindre ANTAL pass utan mer KORTARE längd på passen!!! I måndags hade jag vila efter sjukdom och halvlångt 3timmars cykelpass.

I tisdags hade jag mitt sista pass med löp PT Gustav. Han tyckte att jag gjort fantastiska förbättringar och blivit mycket mer spänstig och bättre på att använda mina muskler på nytt sätt. Vi pratade om vad jag har för mål efter VM......... har egentligen inte funderat färdigt på det....... Men jag skulle vilja springa Växjö Maraton i oktober, som jag fick ge upp förra året pga sjukdom!!! Gustav frågade om jag hade något tidsmål....... O NÄÄÄ  det har jag ju INTE...... jag har ju bara löst börjat tänka på det..... !!! DÅ säger han att rimligt mål för mig kan vara 4timmar och 30minuter!!!!! Jag är INTE bra på matte........MEN lite snabb överslagsräkning ger DET mig ca 6 minuter och 30 sekunder per km..... ÄR HAN GALEN............ Jag har ju sprungit Max 7min och 28 sek/km i långrundor....... ??!!!!
Men JO han hävdar att med min framgång med den nya tekniken och hur bra jag har blivit på att träna in rörelserna så TYCKER han ABSOLUT att DET är rimligt........ Och framförallt med ett mer fokuserat program för Maratonet!!!! Hmmmmm ja DET TÅL ATT TÄNKAS PÅ!!!!!!

I går åkte jag o bada med Emil och hans kompis.......... Tanken var att jag skulle simma intervaller a 125m X8 x2!!! Men efter första längden kände jag att kroppen inte var med mig på den planeringen..... Så jag bestämde mig för att köra tempo A1 (långsamt), med TOTALT fokus på TEKNIK!!!!! o det gjorde jag.... DET KÄNDES BRA......men långsamt...... För jag blev knappt andfådd......gissa om jag blev förvånad när jag simmat 2000m och stannade upp och tittade på klockan.......
MEGA REKORD!!! 
                                                      Mitt tidigare rekord var 2.06/100m......

Det känns SÅ bra att de förbättrade resultaten äntligen börjar synas.....!!!! Det hjälper mig mycket i arbetet med min mentala MÅLBILD!!!! 

Dock fick jag lite besvär med mina bihålor ..... Så i dag blev det vila.... Istället för 70min cykel med lite intervaller..... Dessa får göras i morgon i stället!!!! 

I dag firade vi sommarlov med äventyrsgolf i Korsberga......



De andra fikade..... Men jag var hungrig och åt middag istället!!!!! Mums!!!!!!!